Lovisa

Öppnar den gamla fula grinden och går nerför backen påväg mot trottoaren. Sätter på iPoden. Tittar efter bilar. Lugnt. Går över och ser på havet som ligger bredvid. Går raskt och kan inte låta bli att mima. Ser mig runtomkring, luktar, och försöker spara den här känslan. Fruktbilen står redan på torget och mopeder tutar inifrån gränderna. Stänger av iPoden och tittar efter Micaela. Hittar henne. Tar plats på stranden där det nästan inte är någon annan än vi. Den nästan sönderbrända italienaren är där förstås, som alltid. När solen blir för mycket går vi ner i det gamla medeltida tvätteriet och badar fötterna i det iskalla bergsvattnet. Köper lunch hos italienskorna vars lilla affär vi blivit stammisar på.   


Idag satt jag på tåget hem från Uppsala och lyssnade på musik. Jag brukar ta på Blanda Spår eftersom jag inte orkar välja själv. Då kommer Regina Spektors "Better". Det börjar med lätta pianoackord men snart sätter elgitarren igång och då börjar fjärilar i min mage virvla omkring, det känns nästan som svindel.
Nästan varje dag på Sicilien var den här låten mitt sällskap när jag gick med vinden i håret och badkläder i högsta beredskap längs strandpromenaden i Cefalú, påväg att möta Micaela. Den kommer alltid vara förknippad med salt i håret, det svalkande, turkosa medelhavet och känslan av att gå barfota på stadens kullerstensgator. Jag ska tillbaka dit, så är det bara.