tårar
och ändå kan du inte förstå det
Jag vet inte om du själv gått igenom det här
för du verkar inte veta hur jobbigt det faktiskt är
Det sista man behöver är någon som beskyller en för att vara taskig
Det är taskigt
Vänner ska stötta varandra när det är svårt
Inte göra saken värre
Jag har sagt att jag inte vill bråka och jag har tagit steget och sagt att jag vill vara vänner igen
Jag ringde dig för jag tänkte att om du hörde gråten i telefonluren skulle det kanske gå upp för dig
men nej
Du är bara helt likgiltig: jaha
Jag tänker inte ödsla mer tankekraft på att vara ledsen över det du sagt till mig
Jag tänker ägna den tankekraften åt någon som betyder otroligt mycket men som jag inte får ha kvar länge till
Fin dikt!!
om min morfar (eftersom jag inte har nån farfar) skulle ligga på sin dödsbädd så skulle inte jag strunta i att gå ut med mina kompisar och gå på den roligaste festen i hela mitt liv (det var det) som jag har planerat i månader bara för att en gammal mänska håller på å dö. sån är jag, folk dör och det är inget man kan göra åt! vi tycker uppenbarligen olika och DET får DU acceptera!
Ska man sitta där varje dag och tycka åå så synd, snart dör han/hon, näää sånt "larveri" klarar jag inte av, jag måste ut och unna mig själv lite gott också nu när jag kan!
jag har accepterat för länge sedan att vi tycker olika. Det är du som började bli taskig bara för det. Låt mig göra som jag vill och sluta fördöma mig för det. Jag fattar inte hur du kan säga "bara för att en gammal människa håller på att dö"!!! Man behöver få vara ledsen, man behöver få gråta. Det är inte larvigt. Jag tycker du är väldigt larvig som inte kan acceptera det. Man kan inte bara tänka på sig själv!!
nu har du kommit in på nåt helt annat!
det här handlar ju inte om huruvida jag inte fattar att du är ledsen över din farfar!! det handlade från början om att sveket!
jag tänker inte alls på mig själv, jag tänker nästan mindre på mig själv än de flesta! jag tar hand om alla som jag kan ta hand om, men när du ställer in sådär så känns det som om du har din farfar som en sak att skylla på bara för att du inte orkade gå på festen!
okej, vi tycker att båda är taskiga! bra! hur ska det bli skola imorgon?? jag vet inte om jag orkar snacka med dig. jag har så jävla mycket som jag vill säga till dig, men jag kan inte göra om känslorna till ord, jag vet inte vart jag ska börja.
lycka till med farfar och börja inte gå in på sidospår i det här bråket, håll dig till vad det handlar om!