Lovisa

E här på jobbet och insåg precis den tragiska sanningen att jag tog min rast efter bara 2 ½ timmar, och har därför ca 5 timmar kvar.... styrka tack.

För övrigt hade jag en underbar sommarkväll igår med en viss person, pasta i kungshallen och sedan en lååång promenad förbi kungsträdgården, gustav adolfs torg där det var en massa uppträdanden och till sist förbi gamla stan innan vi sa hejdå vid slussen. :)

Nu måste jag kila tillbaka till mina kära hamburgare. ...

I söndags var jag och Annie och såg "Barnhemmet" efter en fika på Bolero när jag slutat jobba. Den var riktigt bra. Riktigt riktigt bra. Och den läskigaste filmen jag har sett.

Folk i biosalongen satt och skrek rakt ut och jag satt och skakade av spänning så jag nästan skrattade.

Det bästa var en kille på raden framför. När alla var på helspänn så skrek han: BUH! Och alla hoppar/skriker till. Hahahah. Ett skratt bröt ut i salongen hahaha. Brukar störa sig på typer som ska hålla på när man e på bio, men det där var riktigt kul. Och det behövdes för att lätta upp stämningen också haha.

Slutspurten börjar imorrn. Bara 5 dagar kvar på jobbet och sen inget mer förrän en helg i slutet på september (undrar hur mycket jag kommer ihåg då? :P)
Iallafall ska vi ut imorrn med några från jobbet för att en tjej åker hem igen till sin hometown. Ska bli skoj.
Jag vet inte hur jag gör, men dagarna bara passerar. Ingenting händer. På lediga dagar, jag får nästan panik när jag tänker på det för på något sätt måste man utnyttja att man har en ledig dag. INTE sitta inne framför datorn! Har jag gjort något vettigt idag förutom att cykla hem min cykel som stod på stationen sen i söndags? Näe. Fy skäms lovisa.

En grej jag har tänkt på är att när man har en viss tid då man ska gå upp, det spelar ingen roll vilken tid det är, så är det ungefär lika jobbigt som att gå upp till en vanlig skoldag. Exempel. Jag börjar inte förrän vid 12-tiden på dagarna (jättesent ju) och brukar gå upp vid 9-10 sådär. Det gör jag även när jag inte jobbar - men! det blir ändå sååå mycket jobbigare! För man måste ändå ställa alarmet för att vara på den säkra sidan...

Hej allihopa!

Idag har det varit en riktigt tråkig dag, förutom att min moster med familj kom och hälsade på, samt en familj som utbrast: "Ja! Vi handlar av kassörskan som dansar!" (Vi hade "wake me up before you go-go" på högtalarna och jag stod och smådansade haha)
Men i övrigt var det ju grått och regnigt... så även i stämningen bland alla.. trötta och sura. Inte hela tiden såklart, men det var riktigt segt idag...

...vid dessa dagar är det bara att tänka att lönen kommer. Och med lönen ska en viss resa bokas... en viss Gran Canaria-resa över typ hela jullovet... :D.D iih!

Min dag kompletterades idag totalt när jag och Annie gick in för att ta en fika på vårt favoritcafe, bolero bueno café vid sergels torg och jag hör bekanta toner. De spelade Aventura där. Nu är det oficiellt, det är mitt favoritställe. Dessutom har de sjukt god kladdkaka.

För övrigt har jag haft en underbar helg ute i skärgården med Annie och hennes familj. Var på Möja dansbana och blev myggbiten, tittade på ett bra liveband och folk som dansade.

Lite dålig på att uppdatera bloggen, men har helt enkelt inte så mycket tid för det.

Har jobbat en massa, men på två lediga dagar åkte jag till Änga och träffade kusinerna :) Hade inte träffat Sami och Jorgito innan, och självklart min lillebror som jag inte sett skymten av på en månad pga konfa-läger. Var på teater, ett måste varje sommar, och den var väldigt bra. "Bannlyst" hette den, av Västanå teater såklart, i maagiska Berättarladan.

Det var synd att jag var tvungen att åka hem nästa dag bara. Men nästa gång får jag träffa dem mer, när de kommer till Stockholm, wiho!:D Ska bli skitkul. Ska försöka ta ledigt lite från jobbet då också.

Jobbet har varit kul, förutom när jag har kök, vilket innebär att bara stå och göra pommes hela dagen. Inte min kopp te. Första gången fick jag fullt med brännmärken på armen. Aj. Tycker mycket bättre om att stå i kassan. Igår kom det många bekanta ansikten också :) Först var det linus, anton och ted från "gamla" musiktrean som kom och köpte hamburgare och småpratade lite, och sedan också min gamla konfa-ledare :) Igår delades det ut 100g marabou chokladkakor också från teamcheferna, väldigt uppskattat.

För övrigt har jag sluppit åka hem själv eftersom min gamla (hon är inte gammal, men det var längesen vi sågs) vän Lina också jobbar på Grönan, och dessutom precis fått körkort :D lycka

Snart ska jag till jobbet igen, sista dagen idag innan jag är ledig i två dagar. Det blri att göra hamburgare hela dagen.

Kom hem idag från Värmland där det firades midsommar med stora delar av släkten (tyvärr saknades ju bror min och två av trillingarna). Det var väldigt roligt. Jag och Micaela blandade Calimocho lite halvt i smyg, mums haha. Borde ju bli en tradition. Jag hade helvitt på mig och självklart spillde jag lite... för er som inte visste det så är calimocho en spansk specialitet bestående av cola och rödvin.

Att sitta och umgås med 80 +-are är väldigt underskattat. Det kunde jag och min kära kusin konstatera efter en stund med vår farmor/mormor och en annan söt tant som fick i sig ganska mycket att dricka. Efter att en av dem försökt hälla upp vin med korken skrattade micaela och viskade: tres vasos (tre glas) och mer blev det haha...

Vi sjöng en del också, och sen gick vi och lade oss väldigt sent.

I present av Micaela fick jag hennes gamla Alex Ubago-skiva :D myyyycket uppskattat, även fast dvd:n var lite värmeskadad så det inte gick att kolla på allt.  Förutom att kolla på Alex Ubago  har vi spelat brännboll, gjort sillröra, spelat kort och jag har lärt mig lite kanariska.

utdrag ur msn-konversationer med anonym latinoamerikan. misshandlar tangentbordet?:P

feliz dia pe calato ¡¡¡¡¡ säger:
nononononooooooooooooooo ¡¡¡¡¡¡

Efter att ha läst ett inlägg på kenzas blogg, om hennes resa för att se sitt favoritband blev jag så sjuuukt sugen på att bara packa väskorna och dra iväg till kontinenten tvärsöver atlanten för att se mina bachateros i Aventura. Nu låter det som att jag har värsta möjligheterna och att jag blev sugen på det ungefär som man blir sugen på kaffe, men så är ju verkligen inte fallet....

Tänk vad underbart att bara ta med sig någon, ta med sig en massa pengar och åka någonstans där de spelar, till exempel New York. Underbar känsla det skulle vara att kliva av planet... men ännu mer underbart, att vara på madison square garden - i samma lokal dom de!  Sitta långt fram såklart. Höra musiken och Anthony "Romeo" Santos sjunga "Hay una mujer..."  och befinna sig i sån extas att hjärtat är påväg att flyga ut.

Istället sitter man här dårå... det närmaste man kommer Aventura är genom windows media player som visar live-dvd:n om och om igen...  och inga tidningar eller program nämner ens dem, inte heller går det att köpa deras skivor i affären.... jag säger då det.. det är inte lätt att vara ett hopplöst fan på fel kontinent...